Man som arbetar vid en borrbandvagn Foto: SGI/Helena Branzén

Generellt om utredningar

Ras, skred och erosion kan orsaka omfattande materiella och ekonomiska skador och vid snabba förlopp finns risk för att människor kommer till skada eller omkommer. Dessa frågor måste därför vara tillräckligt utredda och omhändertagna innan en detaljplan antas.

Innehåll på denna sida

Bedöm alltid geotekniken för ett planområde

Krav vid upphandling av utlåtande från sakkunnig och vid upphandling av utredningar

Råd i arbetet med geotekniska utredningar

Bedöm alltid geotekniken för ett planområde

Geotekniska säkerhetsfrågor utreds stegvis från en första inledande bedömning till fördjupade utredningar. Om stabilitetsfrågor inom eller i angränsning till planområdet identifieras tidigt i PBL-processen underlättar det en anpassning av markanvändningen.

För att ta reda på om marken är lämplig för planerad användning med hänsyn till geotekniska säkerhetsfrågor behövs en inledande bedömning av stabiliteten för slänter och förutsättningar för erosion inom planområdet och ibland även för angränsande områden. Kommunen kan utgå från statliga planeringsunderlag . Om planområdet angränsar till vattendrag, stränder, slänter eller branter behöver dessa ingå i den första bedömningen. SGI anser att kommunen i den inledande bedömningen bör utgå från ett utlåtande från sakkunnig.

Om bedömningen inte klart och entydigt utesluter risker till följd av skred, ras, slamströmmar eller erosion behöver kommunen gå vidare med utredningar i ett eller flera steg, för att ta reda på markens egenskaper och vilka risknivåer som föreligger.

Vid vissa markförhållanden, som exempelvis i områden med lösa jordar, såsom lera och silt, krävs det alltid geotekniska utredningar som underlag för planerna.

När jordarna består av fastare jordlager såsom sand, grus och morän krävs det större nivåskillnader och lutningar för att stabiliteten för en slänt ska bli otillfredsställande. I dessa fall rekommenderar SGI att kommunen efterfrågar ett geotekniskt utlåtande frångeotekniskt sakkunnig. Denne kan då bedöma om förutsättningar för otillfredsställande stabilitet finns eller kan skapas inom området, alternativt om planläggningen kan fortsätta utan djupare utredning.

Det är viktigt att de utredningar som utförs speglar planerad markanvändning, placering av byggnader, laster, marknivåändringar och andra förhållanden som planen medger.

Utredningen behöver också tydliggöra om skyddsåtgärder mot exempelvis översvämning och buller eller dagvattenlösningar kan innebära att stabiliteten för ett område påverkas.

Utredningen bör även innehålla förslag på stabilitetshöjande åtgärder och skyddsåtgärder mot erosion samt rekommendationer för hur dessa ska genomföras.

Krav vid upphandling av utlåtande från sakkunnig och vid upphandling av utredningar

Vid beställning av utlåtande från sakkunnig eller vid beställning av utredningar är det viktigt att kommunen ställer rätt krav på vad som ska ingå och vad som ska besvaras. Detta för att utlåtanden och utredningen ska hålla rätt kvalitet och omfattning. Men även för att underlätta för kommunens planhandläggare att överföra resultatet till beskrivande text och planbestämmelser. Här följer en lista på vad som bör hanteras i geotekniska utlåtanden samt i efterföljande utredningar:

Krav vid utlåtande från sakkunnig

  • Kontroll av om det finns kända utpekade geotekniska risker (ras, skred, erosion, slamströmmar, översvämning) som berör området direkt eller indirekt.
  • Kontroll av om föreslagen plan kan komma att påverka angränsande områden eller andra kommunala intressen (VA, översvämningshantering, grönplaner etcetera), och omvänt hur angränsande områden kan påverka planen.
  • Kontroll av om planerad markanvändning innebär att geotekniska risker (ras, skred, erosion, översvämning) skapas.
  • Att det tas hänsyn till effekten av ett förändrat klimat i bedömningar.
  • Alla delar av planområdet behöver bedömas, även mark som inte ska bebyggas, till exempel park och naturmark, samt närliggande mark.
  • Beskrivning av behov av vidare utredning av geotekniska och bergtekniska frågor.

Krav vid upphandling av utredningar

Olika geotekniska säkerhetsfrågor innebär skilda angreppssätt när de  utreds. Vi har därför delat upp de specifika rekommendationerna för varje enskild säkerhetsfråga.

 Följande delar ska upphandlas vid alla typer av geotekniska utredningar:

  • Angränsande mark- eller vattenområden som kan påverka eller påverkas av planförslaget ska inkluderas i utredningen.
  • Stabilitetsberäkning för både befintlig och planerad markanvändning.  
  • Effekter av ett förändrat klimat ska inkluderas i beräkningar (som indata i beräkningar) och bedömningar (ex skogsbränder)
  • Åtgärdsförslag
  • Geotekniska bedömningar och stabilitetsberäkningar av översvämnings- och dagvattenåtgärder ska ingå i de fall de får betydelse för ett områdes stabilitet.
  • Krav på att konsulten har kompetens inom kommunal planering och PBL.

Råd i arbetet med geotekniska utredningar

Här presenteras ett antal planeringsförutsättningar som är viktiga att fånga upp i PBL-processen.

När sker utredningen?

Det är enligt PBL inte möjligt att hänskjuta krav på utredningar till bygglovsskedet om dessa behövs för att kunna bedöma och säkerställa markens lämplighet i detaljplaneskedet. Kompletterande utredningar som är nödvändiga för att uppfylla bygg- och konstruktionsregler kan däremot ske i samband med detaljprojekteringen efter det att planen är antagen.

Att använda äldre utredningar

Äldre geotekniska utredningar är sällan lämpliga som enda underlag till nya detaljplaner. Den geotekniska kunskapen kan ha utvecklats sedan utredningarna togs fram. De äldre utredningarna kan även vara utförda i andra syften, som exempelvis inför grundläggning och med andra förutsättningar än vad den nya planen medger. Äldre geotekniska utredningar kan dock ofta utgöra en grund för kompletterande undersökningar. Många gånger krävs kompletterande undersökningar, beräkningar och rekommendationer som är kopplade till den nya planen. Om kommunen väljer att enbart använda äldre utredningar i sin bedömning av markens lämplighet behöver det framgå av planbeskrivningen att utredningarna ändå uppfyller dagens krav och är tillämpbara för den nya detaljplanen. För denna bedömning behöver kommunen ta hjälp av sakkunnig.

Stabilitet och klimatförändringar

Vid bedömning och beräkning av stabilitetsförhållanden för en slänt  måste hänsyn tas till effekten av ett förändrat klimat . Förändrade vattenflöden och nivåer i vattendrag, sjöar och hav påverkar sannolikheten för översvämning, ras, skred, erosion och slamströmmar. Såväl ändrade nederbördsmönster som förändringar i grundvattennivå och i markens portryck påverkar risken för naturolyckor. Vid lämplighetsbedömningen måste effekten av förändrat klimat under den planerade bebyggelsens förväntade livslängd tas hänsyn till. De förväntade förändringarna i grundvattennivåer/portryck, vattennivåer, flöden, nederbörd och regnintensitet behöver ingå i beräkningarna för att bedöma markens lämplighet utifrån risker för översvämningar, ras, skred, erosion och slamströmmar.

Ofta kan det vara svårt att fullt ut bedöma hur klimatförändringarna kommer att påverka stabilitetsförhållanden inom ett område. Vid geotekniska utredningar kan det exempelvis behövas analyser som visar om stabiliteten är känslig för variationer i grundvattennivåer/portryck och hur framtida ökade flöden påverkar erosion och stabilitetsförhållanden. Vattennivåer i vattendrag kan förändras över tid och stabiliteten behöver beräknas med hänsyn till det.

Senast uppdaterad/granskad: 2023-06-26
Hjälpte informationen dig?